Mycket snack — lite hockey

Jag har gått från 260 träningspass på ett år till en sån där. En sån som pratar om att träna, men lite händer. När hände det och hur kunde jag tillåta det? Jag borde skämmas dubbelt; för att jag inte tränar och för att jag forsätter att kalla mig livsstilstriathlet i beskrivningen när soffpotatis är en mer verklighetsnära. …

Nya, sega, tag i klorvattnet

Jag har återvänt till simbassängen. Senast var i mars 2013, så allting är ringrostigt. Men jag är där, det känns bra. Triathlet-kompisarna var förvånade men undrade när jag kommer på cykel- och löppassen en sak i taget. Träningsdagboken skvallrar om hur min träning prioriterats bort av barn, jobb och hus. Simpass årligen. Ute och inne. …

Spin of Hope

Att öppna min träningsdagbok är som att öppna en ny Moleskin. Blanka sidor till för att fyllas. Och det är dags. Att fylla alla dess sidor med meningsfullt innehåll. Löprundor; korta, långa, intensiva, uppbyggande, nedbrytande och allt däremellan. Med utmattande cykelrundor med solen i ögonen och vinden i ryggen och klorfyllda simpass innan de kalla …