Hemmakontor under corona: mina rutiner

När coronaviruset sprider sig som en stormvind över världen så distansierar vi oss allt mer från varandra. Far- och morföräldrar får lära sig hantera FaceTime för att se barnbarnen och umgängeskretsen krymper till det minimala. Däremot så ökar den digitala umgängeskretsen och nya bekantskaper dyker upp.

Nu är många av oss – som har arbeten som tillåter det – hänvisade till att sitta hemma och arbeta. Så även jag som  inne på tredje, eller är det  fjärde(?), veckan av att sitta i ett ekande tomt hus framför datorn. Att fyra meter från sängen till arbetsplatsen innehåller både fördelar, nackdelar och en hel del utmaningar.

Jag har barn hemma antingen två eller tre vardagar, vilket hjälper att inte glida i rutinerna. Jag har kvar larmet på samma tid på morgonen, däremot använder jag en extra halvtimma på att uppdatera mig på nattens nyheter i sängläge. Att läsa om amerikansk inrikespolitik på Twitter är extra intressant just nu. Sedan gäller det att komma upp, hoppa i kläder som inte är mysbyxor men inte heller kostymen och få igång kaffebryggaren. Jag kör med jeans och t-shirt. På kontoret har jag ofta en tröja över eller en skjorta, men hemma finns ingen luftkonditionering så jeans och t-shirt blir perfekt. Sedan byter jag kläder efter jobbet. Är det varmt hoppar jag i ett par skjorts eller så drar jag på mig ett par Lundhags-byxor.

Mina dagar börjar alltid med Teams-möte av olika slag. Då jag inte träffar mina kollegor fysiskt längre kör vi i Teams i olika konstellationer. Vi försöker identifiera saker som kräver ytterligare möten mellan olika utvecklare för att de ska kunna komma vidare i sina respektive uppgifter. Beroende på hur ”lappsjuka” vi är så är kameran antingen på eller av. Det är viktigt att se varandra, även om det  är via video.

Det är lätt att hamna framför datorn hela dagarna; med minimalt med pauser, ingen lunch och uteblivet dagsljus. Framför allt kände jag så den första veckan, att dagarna bara rann iväg. Mycket beroende på att det inte finns några kollegor som jag luchar med samt att jag har kollegor och kunder utspridda från Stockholm till Malmö vilket gör att vi har lite olika lunch-rytmer så helt plötsligt var det olika möten över hela lunchen. Alla andra åt men jag satt bara i möte.

Nu försöker jag hålla mig till en fikapaus på förmiddagen och dito på eftermiddagen. Är det någorlunda väder så går jag ut och dricker kaffet. Jag har lyxigt nära till Vätterns strand, vilket är en underbar plats för kaffe och andra perspektiv.  Luncherna försöker jag bålla till de tider vi har på kontoret. Om jag är hemma föröker jag alltid få till en stunds promenad. Då jag inte har höj- och sänkbart bord hemma behöver jag den rörelsen mycket mer än vanliga dagar på kontoret.

Att avsluta arbetsdagen i tid är inga problem de dagar jag åker och hämtar barnen. Övriga dagar kan det vara lite sisådär med det. När jobbet finns i hemmet, inget annat är planerat så är det lätt att bli sittande. Det kan vara okej någon dag, men det är viktigt att det inte blir för sent eller för ofta. Då känns det som jag inte gör annat än att jobba och sover.

Att ha en hård skiljelinje mellan jobb och fritid är ett vanligt tips. Jag tycker dock det kan vara skönt att gå ner och hänga upp en maskin tvätt som en kort paus för att sträcka på kroppen. Det är ju en fördel med att jobba hemifrån.  

Nåväl. Idag är det fredag och vi ska ha afterwork via Zoom innan vi tar helg.

Snoppvägsinfektion

8-åringen efter att hon haft urinvägsinfektion:

– Pappa, killar kan inte få urinvägsinfektion.

– Jo

(Lite förvirrat) Men, hur då? Dom har ju ingen kiss. Eller jag menar snippa. (Hon är ju gammal nu och användes inte barnord som ”kissen”.)

– Dom har ett urinrör. Bakterier kommer in där kisset kommer ut. Men det är ovanligt.

(Eftertänksamt) Då borde det heta snoppinfektion.

Katastrofalt lite träning i juni

Last 4 Weeks 3 Total Activities.

Strava.com

Juni blev blivit en riktigt dålig månad när man tittar på den ur perspektivet träning. Det är ett perspektiv som jag gärna skulle vilja titta på mitt liv ur med tillfredsställelse. Det är pinsamt att finnas på Strava med fyra träningspass på 30 dagar. Det går att skylla på mycket jobb med resande men om man synar det i sömmarna kommer det alltid ner till bristande motivation och karaktär.

Så, med en dålig juni är det lätt att säga i juli ska det minsann bli annorlunda, så jag gör inte det. För det handlar kanske inte bara om bristande motivation och karaktär utan också om prioriteringar. Under sommarlovet är det annat barnschema, vilket gör att jag har dom två hela veckor, då jag väljer att inte träna utan hänga med barnen på heltid. Men, om man synar det i sömmarna så går det alldeles utmärkt att träna på trädgården, jogga medan 6-åringen tränar på cykla allt mer obehindrat utan stödhjul. Då kommer vi ner till motivation och karaktär igen.

Fan.