Första sleepover med typ-1 diabetes

Igår hade 10-åringen sin första sleepover. Tidigare har hon haft kompisar som har sovit över men denna gången var det hon som packade en väska med pyjamas, tandborste, druvsocker och kläder. Att ha typ–1 diabetes och sova över hos kompis ställer lite krav på kompisen föräldrar. Hon har tidigare varit där och lekt, ätit mat så vi har en rutin inarbetat när det gäller att hantera lågt blodsocker och ge insulin till mat.

Med installation av Dexcom Follow-app i deras telefon, så de får larmen och kan ge druvsocker om hon blir låg på natten, lämnade jag. Det kom lite sms under kvällen där vi räknade på chips och frukt. Sedan blev det en lugn natt med blodsocker mellan 4 och 8 hela natten tills det dök vid 05-snåret och hon fick druvsocker. De slapp ringa och väcka mig. Eller, väcka och väcka. Jag hade larmen påslagna min telefon här hemma också.

Det var en nöjd och glad dotter jag hämtade dagen efter.

”Pandemin får mig att ifrågasätta verkligheten”

Emanuel Karlsten i GP där han funderar på vad som händer efter pandmin.

Det är konstigt vad jag nu längtar efter. Saker jag tidigare haft så svårt för. Jag längtar efter översociala kollegor som pratar lite för länge om lite för ointressanta saker. Jag saknar nya intryck, att bli stoppad på stan av en ytligt bekant. Att klämma nya människors händer. Och resa! Sitta tätt inpå varandra i trånga kupéer, eller ta en bil och upptäcka världen utan att behöva tänka på vem eller vad jag belastar om jag blir sjuk. Jag längtar efter att vara vårdslös. Så som vardagen tidigare tillät.

Ja, det vi tidigare tyckte var jobbiga och störande saker är det vi längtar efter nu. Efter att jag tagit mig från sängen till datorn, från datorn till köket, från köket till soffan , från soffan till sängen i en oändlig loop saknar jag allt det andra.

Det är en nytt normaltillstånd som nu hägrar. Men det är inte säkert att det normala är samma normal som innan pandemin.

Det som diskuteras flitigast i mina cirklar är vad det nya normala innebär för jobbsituationen för oss som sitter vid en dator stora delar av arbetstiden. Hur mycket förväntas vi vara på kontor framöver? Vad innebär samarbete i projekt och kundmöten när vi kliver in i den post-pandemiska fasen.

FHM:s plan för att öppna Sverige steg för steg

Fram till sommaren kommer det att ligga kvar, sen får vi se hur läget är framåt hösten. Det kan mjukas upp lite och bli lite mer som det var tidigt i höstas när man kunde jobba hemifrån en del, till exempel genom att gå växelvis på arbetsplatsen.

SVT.se

Siffran för antalet inlagda på sjukhus i Jönköpings län för covid-19 har ökat från 52 till 82 på en vecka. Vaccinet är på väg ut, men känslan är att vi kommer få leva i våra små bubblor resten av det här året.

”Jag får starta hjärtan – men inte köra ambulans”

På ämnet körkort och typ 1-diabetes är här en krönika från Diabetes.se:

Jag kan alltså rädda liv. Jag kan klä mig i skyddsutrustning och gå in till covidpatienter. Jag kan göra hjärt-lungräddning. Jag kan ansvara för läkemedel och administrationen av dessa, men jag får inte ta ett C1-körkort för att det finns en risk att jag får hypoglykemi, i alla fall enligt Transportstyrelsen.

Sara Björklund på diabetes.se

Här är idrotterna som riskerar tappa flest barn under pandemin

Många idrottsföreningar i länet kan få svårt att få tillbaka de unga till sporten, och coronapandemin har orsakat ett mycket bekymmersamt läge som kan få allvarliga konsekvenser för samhället. Detta varnar RF-SISU Småland för. Och det är vissa idrotter som befaras drabbas hårdare än andra.

SVT.se

Inomhusidrotterna har haft det tufft i pandemin. Det är svårt att flytta ut innebandy, kampsport, handboll etc. när idrottshallarna stängde i höstas. Att behålla ungdomar var svårt redan innan pandemin och nu ser det inte ljusare ut.