Jag lever, lite stukad bara

”- Hurra! Han lever!” stod det i telefonen i går kväll efter att den pipit till.

Jo, tack. Men jag har lite ont. När jag skrattar, när jag hostar, när jag sätter mig ner. Och reser mig upp. När jag rattar bilen. När jag sover på fel sida. Precis under höger bröst gör det ont. Fick en smäll på aikidon förra måndagen.

Kan ett revben fått sig en spricka?

Istället för att röra på mig har jag planerat lopp som jag vill delta i under året. I höstas så hade jag planer för att köra ytterligare ett Vasalopp, men utan motivation och snökontakt med skidorna har jag lagt de planerna på hyllan. Istället ser 2007 ut att bli löploppens år. Och kanske, kanske en runda runt Vättern igen. Om jag lyckas övertala Svågern att plocka fram sin gamla Crescent från förrådet.

När mina egna skidor står kvar nere i förrådet njuter jag av trippel-VM istället. Anja med vinnarskallen tog en överraskande medalj i går. Synd att Ferry sköt bort sig, jag hade verkligen velat att han skulle ta en medalj. Samma sak med Södergren. Är det inte dags att han får kliva upp överst på pallen nu?

Publicerat av Christian Åhs Grevsjö

Christian är livsstilstriathlet otränad och pappa. Bor i Jönköping med två döttrar som han överöser med kärlek. Bloggen är vardagsglimtar från 1999; nu med fokus på diabetes typ 1.

Delta i diskussionen

2 kommentarer

Lämna en kommentar

Kommentera gärna!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.