Utel�st i strumpl�sten

Jag st�r, som tur �r, inte ute. Jag �r i gr�nslandet. Jag kommer inte in p� avdelningen eftersom d�rren �r l�st och mitt passerkort ligger d�r inne vid min dator. Jag har bilnyckeln i fickan s� jag kommer hem, men i strumpl�sten och utan ytterkl�der. Desstuom beh�ver jag �ka hem till brosan och h�mta min extra nyckel.

Nej tack.

H�r l�ses d�rrarna till alla avdleningarna efter arbetstid och d� g�ller det att ta med sig passerkortet, annars �r du k�rd. Det �r jag. Vaktis brukar g�ra sin runda vid halv �tta – jag hoppas han inte t�nkt ta den senare i kv�ll. Tur att det finns en dator ute foalj�n s� jag har n�got att g�ra medan jag v�ntar.

Kommer han inte snart. Jag har ju massor att g�ra.

Hade jag haft mina dojor p� mig hade jag enkelt g�tt �ver till Tempo och ringt till honom. Men jag har inte t�nkt att g�ra det barfota. Det �r bara att sitta h�r och v�nta.

Jag som bara skulle kissa.

Publicerat av

Christian Åhs Grevsjö

Christian är livsstilstriathlet och pappa. Bor i Jönköping med två döttrar som han överöser med kärlek. Bloggen är vardagsglimtar från 1999; nu med fokus på diabetes typ 1.

3 reaktioner på ”Utel�st i strumpl�sten”

  1. Jag verkar aldrig l�ra mej heller. Det �r andra g�ngen det h�nder. Sist stod jag ute och kom inte in i huset. Men d� hade jag telefonen med mej och ringde Vaktis.

    Dags att knyta passerkortet runt halsen kanske.

Kommentera gärna!