Two down – two to go

Ingen bajsolycka. Ett knä som höll och inte ont i ryggen. Lidingöloppet var förvårnadsvärt smärtfritt. Hade räknat med knä- och ryggproblem. Ibland överraskar kroppen positivt. Träningsverk i dag, såklart. Som det ska vara. Än värre blir det i morgon.

Tiden – 2.42,32 – anser många vara bra. Och det äär den säkert. Med tanke på att jag bara löptränat lite över en månad. Men det kom inga glädjetårar efter loppet. Bara: Det vara det. Nästa år vill jag springa under 2.30. Tråkig och likgiltig. Ja, kanske. Kände att det fanns mer i kroppen under sista milen, men jag förmådde mig inte att plocka fram det. Det gör mig irriterad. Oj, anar jag tävlingsinstinkt.

Redan i januari fanns tankar på En Svensk Klassiker. Nu är jag halvvägs och min kusin började planera Vasaloppet redan i fredags kväll. Dags att ta bladet från mun. Uttala det högt, för alla. Även om tanken på mig i tajt skiddress och cykelbyxor är lika otrolig som roligt.

– Jag satsar på att göra En Svensk Klassiker.

Sådär. Då var det sagt. Önska mig lycka till. Det kan vara snöfattigt här nere. Och min cykel har punka.

Christian | dagsstatus | Liding�loppet
Efter loppet. Måttligt road av att posera.

Publicerat av

Christian Åhs Grevsjö

Christian är livsstilstriathlet och pappa. Bor i Jönköping med två döttrar som han överöser med kärlek. Bloggen är vardagsglimtar från 1999; nu med fokus på diabetes typ 1.

9 reaktioner på ”Two down – two to go”

  1. Hallo!
    Det var ju ingen bra tid,
    1.05 timme efter vinnaren…
    vad gjorde du? fikade?!

    Men du var ju snabbare än mig 🙁
    så grattis till segern!

    /Robban

  2. Bra jobbat killen!
    Du nu när jag är här inne…jag har utmanat dig i min blogg.. vågar du…det är tre om tre funderingar som vandrar runt i bloggsfären just nu…

  3. Tack, tack.

    Träningsverken har släppt, men en förkylning har slått till. Inte förvånande. Anspänningen har släppt och kroppen står utan försvar. Har laddat med apelsiner.

    Lena, självklart antar jag utmaningen. Svaren kommer i kväll.

  4. Duktig du!

    Jag lever fortfarande på minnet av Tjejmilen 1997 (!).
    60 minuter blankt.
    Nu kan jag skylla på cystan i knäet, dåliga fötter och fula träningskläder.

Kommentera gärna!