Fars dag

När jag var en tvähand hög gillade jag att smyga in till mina föräldras säng på morgonkvisten på lördagar och söndagar. Fråga om jag fick sova där och sedan bli omsvept av värme och trygghet. Kura ihop sig nära pappa och trassla in mina händer och fötter på omöjliga sätt runt honom.

Treochetthalvåringen kommer ibland. Lägger sig tätt intill och säger “mysa” och trasslar sedan in sig i mig. Hon somnar om och jag ligger där och tittar på henne, smeker hennes pannan och slås av insikten att jag är hennes värme och trygghet.

I dag är det fars dag. Jag sitter ensam i köket i ett tomt hus och väntar på att kaffet ska rinna ner. Jag tänker på min pappa och på mina barn. Känslorna väller upp och jag börjar gråta i en kombination av sakad och kärlek. Av minnen och nuet.

Om några timmar är dom hemma, — familjen — ska jag torka tårna, krama dom alla och säga hur mycket jag älskar dom.

Nu har kaffet runnit ner.