N�r man �r frisk, i form och har alla m�jligheter att tr�na f�r fullt k�nns soffan och fj�rrkontrollen som syndiga lockelser. Om jag bara fick slappa och zappa i kv�ll. Jag tr�nar n�sta pass i st�llet.
S� sl�r f�rkylningen till. Det bara bubblar ur n�san n�r man f�rs�ker andas. Hur mycket man �n snyter sig s� tar det aldrig slut. Snoret �r som en seg geggamoja i n�stan. Aldrig sinande. Luft!
D� �r h�gsta �nskan att bara f�r resa sig ur soffan, ta p� hakaman, buga och f�rs�ka skapa m�sterlig aikido. Eller ge sig upp till badhuset och simma ett par l�ngder.
Jag har inte tr�nat aikido p� �ver en m�nad. Om inte l�ngre. Mitt kn� sp�kar fortfarande och jag borde ringt en l�kare f�r l�nge sen. Det har blivit b�ttre och jag har b�rjat simma igen. Jag tror att jag ger mig upp till dojon p� m�ndag och k�nner p� det. Jag har k�pt ett kn�skydd som ska p�. Har jag dock minsta k�nning s� ringer jag l�kare. Lovar.
Fick min bekr�ftelse fr�n Vansbrosiminingen i veckan. Har bokat en v�tdr�kt Oxygen h�r i J�nk�ping. Nu �r det bara att b�rja tr�na p� lite l�ngre str�ckor och n�r det blir lite varmare i �ppet vatten. Fick en tidig starttid, s� det blir att g� upp i ottan. F�rdelen �r att det inte �r s� tr�ngt i vattnet och jag kan ge mig av hem�t innan den v�rsta rusningen b�rjar. Snabbt in och snabbt ut �r planen.
Anders �r i Etiopien (efter en sv�ng i Tanzania) och Martin i Asien. De dyker upp p� min icq med j�mna mellanrum s� det k�nns n�stan som att de �r hemma i Sverige. Men n�r man l�ser Martins blogg s� dr�mmer man sig bort.
Nu g�r jag ut p� promenad i v�rsk�na J�nne och tar en ny bild till mobilskojet. Det var l�nge sedan det var sn� p� min bil.