Det ringde en herre till mig p� jobbet. Han hade s�kert g�tt och samlat upp lite aggresivitet inf�r samtalet han skulle g�ra. Det g�llde att budskapet gick fram ordentligt att det blev en reaktion hos mottagaren.
– Christian �hs, Fagerhult
– Det h�r med renh�llning. Det �r skr�p �verallt!! Det har bl�st omkull papperskorgar och soptunnor – och ligger skr�p i hela samh�llet!!
– Hej, eh. Okej. Nu har du kommit till Fagerhults Belysning.
– Va? Nej!
– Jo, 108786 p� 036. Fagerhults Belysning.
– Nej, Milj�kontoret.
– N�, Fagerhults Bely… (och d�r la han p� luren)
Han var s� inne i det han skulle s�ga, att han inte lyssnade p� vad jag svarade n�r jag lyfte luren. Han ville inte acceptera att han inte kommit till Milj�kontoret och all han sagt var f�rg�vaes.
S� d�r kan det vara f�r mig ocks�, att jag har psykat upp sig s� mycket att jag inte h�r vad den andra svarar innan jag b�rjar. Det tror jag beror p� att jag hatar att prata i telefon. Email eller IM �r b�ttre.
/Daniel ”Mr. no-human-contact-for-me-thank-you-very-much” Blom
Mejl och snabbmeddelande �r visserligen bra men m�ten ansikste mot ansikte �r det b�sta �nd�. (S�ger jag som har mejlkompisar som jag aldrig tr�ffat men mejla i sju-�tta �r med)